Åderbråck, bensår och venösa besvär

Åderbråck (varicer)

Medicinsk term för svullnad i ytliga vener som följd av skadade venklaffar. Vissa vener ligger ytligt under huden och andra ligger djupare i vävnaderna. Om venernas väggar är för slappa och har skadade klaffar eller om trycket i venerna är för högt, bildas åderbråck. Då utvidgar sig venerna och slingrar sig. Ytliga åderbråck syns som blå, knöliga upphöjningar på benet. Det är mycket vanligt med åderbråck på benen eftersom blodet därifrån har svårast att återvända till hjärtat.

Kvinnor får oftare åderbråck än män. Det finns en ärftlig benägenhet för åderbråck.

"Spider" vener

"Spider" vener är ansamling av mindre åderbråck i hudens övre lager. De är ofta röda och violetta.

Djup ventrombos (DVT) - Blodpropp i benet

Blockad av blodåder i de djupa venerna orsakad av en blodpropp. Tillståndet kan bli mycket allvarligt (dödligt). Om hela proppen eller en del av den lossnar från kärlväggen och följer med blodets flöde till lungorna, kan det orsaka lungemboli. Risken för DVT öker om man ligger eller sitter still över längre tid, tex i samband med flygresor, operation eller förlossning. Risken ökar också med åldern och om man är överviktig och/eller röker. De vanligaste symptomen är smärta i hela eller delar av benen, svullnad och/eller rodnad, och du blir mycket trött och anfådd. Man reducerar risken för blodpropp om man använder kompressionsstrumpor, använder vadmusklerna (vid tex flygning), reducerar vikten och slutar röka.

Lungemboli - Blodpropp i lungan

Blockad av blodåder i lungan orsakad av en blodpropp. Orsakas ofta av blodpropp i benet som sedan lossnar och följer blodflödet tillbaka till hjärtat och vidare till lungorna. Det är i huvudsak äldre människor eller personer som redan är sjuka som får lungemboli, i synnerhet om man ligger till sängs en längre tid, till exempel efter en operation. Även överviktiga personer är särskilt utsatta. Lungemboli kan vara dödligt. En propp kan leda till en skarp huggande smärta i ena sidan av bröstkorgen och smärtan blir ofta värre om man andas djupt. Om blodproppen är så stor att den täpper till de stora lungkärlen blir besvären mycket uttalade. Man kan få mycket ont och svårt att andas även om man är stilla, man blir kallsvettig och kan även känna sig nära att svimma. Man kan få hosta och slemmet kan vara blodfärgat. Man reducerar risken för blodpropp om man använder kompressionsstrumpor, använder vadmusklerna (vid tex flygning), reducerar vikten och slutar röka.

Kronisk venös insufficiens

Venös insufficiens är en skada av venklaffarna eller en obstruktion av venflödet som gör att blodet inte kan pressas tillbaka till hjärtat som det ska. Venklaffarna är inte täta, något som gör att blodet samlar sig i benen. Detta kan orsaka ödem, missfärgning av huden ,sprucken eller sårig hud eller bensår. Orsaken till djup venös insufficiens är oftast en skada av venklaffarna som uppstått i de djupa venerna efter en djup ventrombos (blodpropp i de djupa venerna i benen) eller åderbråck. Det uppstår ödem med försämrad syretransport och sämre sårläkning som följd. Om man får ett sår på underbenet är det ofta mycket svårläkt, och det kommer bara läka med hjälp av kompression.

Bensår (venösa bensår)

Venösa bensår är sår på underbenet orsakat av problem med den venösa blodcirkulationen - venös insufficiens (skadade venklaffar). Kronisk venös insufficiens orsakar lite syre och näring till huden. Vid syre- och näringsbrist skadas huden och ett sår kan uppstå på nedre delen av underbenen. Dessa sår är ofta mycket svårläkta och läker inte utan kompression. Ungefär 2% av befolkningen har haft venösa bensår. Majoriteten av dessa är äldre (60+) så bland den äldre delen av befolkningen är bensår rätt vanliga.

Om man har venös insufficiens är risken mycket stor för att man förr eller senare får ett bensår. Kompressionsstrumpor (klass 1) bör användas för att förebygga venösa bensår. Har man fått ett venöst bensår är man beroende av kompressionsbindor för att såret ska läka. När såret har läkt måste man använda kompressionsstrumpor (klass 2) för att såret inte ska återkomma. Strumporna måste användas varje dag. Eftersom venös insufficiens inte går över av sig själv krävs en livslång behandling med kompressionsstrumpor för att man inte ska få nya bensår. Man kan säga att kompressionsstrumpor är medicinen för venös insufficiens.

Om man har problem med det arteriella blodflödet och får arteriella bensår (mindre vanligt) ska man inte använda kompression utan ordination av läkare.

Ytlig åderinflammation

En ytlig åderinflammation är en Inflammation och bildning av blodpropp i ytlig blodåder.